Många faktorer påverkar den orala hälsan, däribland kosten. Idag finns många olika kosttyper samt livsstilar, och något som ökar i Sverige är den vegetariska kosthållningen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att kartlägga vilken inverkan vegetarisk kost har på den orala hälsan. Artiklarna som användes i denna litteraturstudie hämtades från databasen PubMed, och studiernas referenslistor granskades kritiskt. Det upptäcktes också artiklar genom referenslistgranskningen.

Det finns många som har en vegetarisk kost och det finns ett ökat allmänt intresse om det samtidigt som användandet av personlig tränare ökar. Syftet med denna uppsats var att ta reda på några personliga tränares kännedom om vegetarisk kost och hur de implementerar den då de har kunder med vegetarisk kost. Metoden som användes i denna studie var kvalitativa delvis strukturerade intervjuer med åtta olika licensierade personliga tränare. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Dialog via mail fördes med olika skolor som utbildar personliga tränare angående huruvida de lär ut om kost och om de hade någon speciell del om just vegetarisk kosthållning.

Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.

Bakgrund Köttkonsumtionen i Sverige är idag rekordhög. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att minska köttkonsumtionen och med fördel äta mer vegetariskt. Detta för att rött kött och särskilt processat rött kött har visats öka risken att drabbas av olika typer av sjukdomar. Syfte Syftet var att undersöka attityder till köttintag och vegetarisk kost hos vuxna konsumenter samt i vilken utsträckning olika faktorer påverkade matvalet. Metod En webbaserad frekvensenkät användes och deltagarna rekryterades via?facebook.com?.

The purpose of our study was to establish whether the knowledge about vegetarian diet was enough among nurses in order to practise professional nursing. We made an empirical study based on a questionnaire. Twenty-one registered nurses answered the questionnaire that consisted of mostly open questions. The result showed that almost everyone experienced that they gave dietcounselling and many nurses mentioned that dietcounselling was important. The majority of the nurses thought that they had enough knowledge to be able in order to deliver a fundamental dietcounselling but nobody considered that they knew much about vegetarian diet..

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock. Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare. Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök ? då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost.Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost.Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval.Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167).Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre..

Syftet med studien var att identifiera inställningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi även uppmärksamma hur elever ställer sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset väcktes efter att ha märkt problematik och stort motstånd kring vegetarisk mat i olika skolor efter våra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och även hur många dagar i veckan som de skulle kunna tänkas äta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömål vid arbete med skolmåltider.Vi använde oss av en kvantitativ metod i form av enkäter som delades ut till 120 gymnasieelever på en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gällande inställningar visar att en majoritet av respondenterna är medvetna om vilken påverkan våra matval har på exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Syftet var att belysa uppfattningar om vegetarisk mat och intresse för fler vegetariska matval bland vuxna mellan 30-45 år i det enskilda hushållet under vardagar. Detta gjordes på uppdrag av ett livsmedelsföretag. Från livsmedelsföretagets sida fanns ett intresse i organisationen Meatless Monday och att själva utveckla en vegetarisk produkt eller receptfolder. Köttkonsumtionen bland svenskar ökar varje år vilket är en negativ utveckling vad gäller miljöpåverkan. Vegetarisk mat har även flera hälsofördelar.

The purpose of this study was to describe the possibility of implementing a lacto-ovo-vegetarian and organic diet in Eskilstuna municipality?s public preschool. Furthermore the purpose was to identify and describe the most important components involved in the implementation and their influence in the process.  The methods used were a survey based on a literature study. This study includes general information about meat production and consumption and also the use of pesticides in farming. It also brings up the environmental and health effects caused by the previously mentioned areas.

Syfte: Vårt syfte är att beskriva och kartlägga hur konsumtionen av vegetarisk mat har förändrats och identifiera vad som påverkat vårt förhållningssätt. Definition: När vi i denna uppsats använder begreppet vegetarisk mat avser vi mat som inte innehåller fläsk-, nötkött och fågel. Metod: Vi har, i enlighet med abduktiv ansats, kombinerat tidigare teoretiska studier med vårt empiriska material. För att uppnå vårt syfte har vi gjort en mindre kvantitativ undersökning med producenter och restauranger samt en kvalitativ undersökning med konsumenter. Slutsats: Avsikten med vår uppsats var att studera följande:Beskriva och kartlägga hur konsumtionen av vegetarisk mat förändrats.Detta har inte främst berott på att man är rädd för galna ko-sjukan, vilket vi trodde, utan den största anledning till ändrade kostvanor var etiska skäl och därefter kom hälsoskäl.

Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bättre kosthållning. För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever från IV-programmet ingått. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande om skolans roll till att förbättra ungdomars kost och hälsovanor.

Denna uppsats handlar om hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar kost i Lgr 11 samt hur de undervisar kring kost. Syftet är dessutom att undersöka elevers uppfattningar om kostundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den metod som har valts till denna studie är en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem idrottslärare samt fyra elevgrupper om fem elever vardera. Resultatet visar att informanterna betonar vikten av ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen som en betydande roll för utvecklingen för kostundervisningen, vilket anses kan främjas genom att hela skolverksamheten arbetar utifrån samma målsättningar. .

Studiens syfte var att granska om i vilken utsträckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gällande kost, motion och hälsa. Resultatet pekar på att skolan har goda intentioner men begränsade möjligheter att nå upp till Lpo 94: s krav på att elever utövar någon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svårigheter att kunna undervisa de yngre åldrarna, i kost och hälsa på ett tillfredställande sätt, då lärarna upplever det som svårt att hitta bra material på grund av skolans otillräckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svårt att efterleva intentionerna i Lpo 94.

SAMMANFATTNINGBakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet då hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hälsosam kosthållning. Att öka förståelsen för hur barnmorskorna känner inför kostrådgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan barnmorskor och dietister, och därmed förbättra mötet med den gravida kvinnan.Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekväma barnmorskor var i sin roll att ge kostråd till gravida kvinnor både inom specifika kostområden och generellt. Metod En webbenkät med 22 frågor rörande barnmorskornas upplevda bekvämlighet vid kostrådgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lära sig mer om skickades ut till minst 360 barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). Signifikansnivån sattes till p<0,05.Resultat Generellt rankade barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekväm att ge kostråd inom alla områden.